Från självförbättring till självfördjupning

Jag tänkte på en sak häromdagen. Det var efter att jag hade lyssnat på sommar i P1 med Björn Lindeblad där han pratar om hur han under meditationen insåg hur höga krav han hade på sig själv. Han berättar att det som hjälpte honom var när en annan buddistmunk sa till honom: ”Jag lade ner hela självförbättringsprojektet för länge, länge sen. Och det har jag aldrig ångrat.”

Tänk att bara lägga ner. Att inte behöva bli bättre än vad man är. Att inte behöva förbättra eller förändra någonting med sig själv. Skulle inte det vara skönt?

När jag funderade på det här dök detta upp i mitt huvud: Det handlar om självfördjupning, inte om självförbättring. Allt jag strävar efter; att leva hälsosamt, att ta hand om min kropp och själ, att meditera, att bli mer medveten och närvarande, att förverkliga mina drömmar… strävan efter kärlek, trygghet, harmoni och lycka… allt det handlar i själva verket om att fördjupa de egenskaper och talanger som jag redan besitter. Den goda hälsan, medvetenheten, närvaron, drömmarna, kärleken, tryggheten, harmonin och lyckan finns ju redan inom mig. Ibland kanske jag väljer att fokusera på något av dem för att jag vill fördjupa det som redan finns.

Att söka kunskap handlar också om att söka inom sig själv.

Jag vill leva för att fördjupa mig själv med kunskap och erfarenheter. För att det är så fantastiskt spännande och härligt att leva! Inte för att jag måste bli bättre på något sätt. Jag är redan bra. Precis så bra som jag tillåter mig att vara.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s