I huvudet på en meditatör

Jag har tipsat om ex-buddhistmunken Björn Lindeblads sommarprat tidigare här, det är så himla bra! Jag lyssnade igen på programmet när jag var på väg hem från vipassanakursen, och denna gången var det ännu bättre och med hög igenkänningsfaktor. Jag rekommenderar verkligen att lyssna!! Jag tänkte dela med mig av ett avsnitt som är så träffsäkert, det fick mig att fnissa högt på bussen:

”Såhär kunde det låta inombords, när vi samlades halv fyra på morgonen för att meditera: ” Okej. Ett andetag i taget. Allt annat kan jag släppa nu. In. Ut. In. Ut. Undrar hur lång tid det tar att bli upplyst. För Buddhan tog det ju bara sex år. Men han hade säkert åtskilliga liv av klockren karma bakom sig. Jag vet inte riktigt hur min karma ser ut, men klockren kan den väl knappast kallas. Undrar hur många öl jag har druckit, bara i det här livet. Fem tusen? Tio tusen? Om man ställer en back ovanpå en annan, hur hög blir då stapeln? Låt mig se… Nej, nej! Fokusera grabben, fokusera! Nu kör vi. Medveten närvaro är aldrig längre bort än nästa andetag. Tålamod, tålamod. Rom byggdes inte på en dag. Sitt som zenmunkarna i Japan. Zen, ja. De har klass. De har stil. Snyggare statyer, rakare ryggar. Kaligrafi, haikudikter, stenträdgårdar. Jag tror de tar sig ett järn då och då också. Nämen hallå! Sluta spekulera, börja närvara. Andas in. Andas ut. Ahhh… Här kommer stillheten…

Aj! Va? Slog någon just till mig med något hårt i pannan? Det är väl inte möjligt!”

Jag öppnar ögonen. Kakelgolvet är fem centimeter bort. Ojdå. Jag måste ha somnat och fallit framåt. Pinsamt. Undrar om någon såg.

Ja, du fattar. Men trots alla utmaningar, så tvivlade jag aldrig på att jag hade hittat hem. Rätt konstigt egentligen. Den där rösten inuti som så länge viskat: ”Livet är någon annanstans”, den rösten hade äntligen tystnat.”

 


4 kommentarer on “I huvudet på en meditatör”

  1. Milea skriver:

    Själv kom jag på mig själv med att sjunga ‘kuk i hatt’. Ibland hade jag lust att bara resa mig upp och köra en fader Abraham. Men jag behärskade mig…

    • Hehe. Jag kom på mig själv med att sitta och planera hur mycket jag skulle meditera när jag kom tillbaka till Berlin. Kanske starta en meditationsgrupp… hur tidigt ska jag gå upp för att hinna meditera en timma på morgonen? Sen kom jag på att det är ju bättre att jag mediterar NU, just nu, när jag sitter här på meditationscentret…
      Dessutom hade jag lyssnat på en gammal skiva av Cajsastina Åkerström som jag hittat hos mamma dagarna innan. Den ekade konstant i bakgrunden de första dagarna.

  2. Jenny Z skriver:

    Klockrent! Var på vipassana 2006 och känner ofta att jag vill göra om det för att, som du sätter ord på så bra, tysta rösten som säger att livet är någon annanstans!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s