Disciplin = frihet

Jag har ju skrivit om disciplin en del den senaste tiden. Jag tycker verkligen att disciplin har fått oförtjänt dåligt rykte. Att ha god disciplin förknippas kanske med att pressa sig själv, sluta att lyssna till kroppens signaler, att bli någon slags maskin.

Men jag tänker såhär: Livet kan bjuda på allt möjligt. Ibland är det fint väder, ibland dåligt väder. Ibland går saker och ting som vi tänkt oss, ibland begår vi misstag. Tänk om vi skulle bli helt deprimerade och bryta ihop varje gång det är grått väder. ”Åh nej, vad trist, jag kommer att frysa och bli blöt, usch, nu är den här dagen heeelt förstörd, ingen idé att göra något, fy vad jag är trött förresten, det är ju lika bra att lägga sig i ett hörn och tröstäta lösgodis!” kanske man tänker. Eller så tar man på sig varma sockor och ett paraply i handen, går ut i det gråa och uträttar det man föresatt sig. Man vet att ingenting som är utanför en själv kan göra en varken lycklig eller olycklig, så därför tar man saken i egna händer och lever sitt liv som man tycker om att leva det. Det är disciplin. Disciplin är att vara en doer. En doer agerar, och låter sig inte dras ner i negativa tankespiraler. En doer vet att även om det verkar motigt i starten är det bättre att vara aktiv än att bli passiv. En doer är inget offer, inte ens för sina egna tankar och vanemönster. En doer har heller inget emot att begå misstag, eftersom det är en del av att växa som människa.

Därför är disciplin = frihet. Friheten att behålla sin sinnesjämvikt inför det som sker. Friheten att kunna se allt som händer som det allra bästa som kunde hända just nu. Friheten att vara den man verkligen är.

Disciplin är att även kunna vara disciplinerad i hur man reagerar när man misslyckats med att vara disciplinerad. Man ler och börjar igen helt enkelt.

Egentligen är disciplin samma sak som att vara närvarande. Man skulle också kunna säga att det är samma sak som att fokusera sinnet.

Haruki Murakami är en av mina favoritförfattare. Jag läste precis hans bok ” Vad jag pratar om när jag pratar om löpning”, och där skriver han mycket om just disciplin i förhållande till både löpning och författarskap. Han skriver:

”Om man frågar mig vilken egenskap som är viktigast för en författare näst efter begåvning, skulle jag utan tvekan säga koncentrationsförmåga. Med det menar jag förmågan att kunna samla den begränsade egna förmågan på en punkt där den behövs och fylla på den där. Om man inte kan göra det, förmår man heller inte att göra något viktigt. Men om man har den här förmågan och kan använda sig effektivt av den, kan man delvis överbrygga såväl brist på begåvning som en obalanserad sådan. Jag har för vana att koncentrerat arbeta tre – fyra timmar på morgonen varje dag. Då sitter jag vid bordet och koncentrerar hela mitt medvetande på det jag skriver. Jag tänker inte på något annat. Jag ser inte på något annat.”
(…)
”Till skillnad från begåvning kan man tack och lov både uppnå koncentrationsförmåga och uthållighet genom träning och sedan träna upp dem ytterligare. Om man varje dag sitter vi skrivbordet och tränar på att koncentrera sitt medvetande på en punkt, blir man helt naturligt mer koncentrerad och uthållig.”
(…)
”I ett av sina brev skrev den store deckarförfattaren Raymond Chandler: ”Även om jag inte har något att skriva, sitter jag alltid ett antal timmar vid skrivbordet varje dag för att ensam koncentrera mig.” Jag förstår precis varför han gjorde det. Genom att göra det byggde Chandler upp de litterära muskler som krävs av en yrkesförfattare och stärkte sin motivation. Det var en daglig träning han inte kunde avvara.”


6 kommentarer on “Disciplin = frihet”

  1. Anne-Sofi Ekholm skriver:

    Visst är han fantastisk, Murakami. Helt fascinerad av hans trilogi IQ84. Är bibliotekarie till yrket så jag har förmånen att ha obegränsad tillgång till böcker🙂
    Är tacksam över alla kloka tankar du med dig av. Ha en fin 1 maj!

    • Ja, helt fantastisk! Jag minns när jag som tonåring läste Norwegian wood och inte kunde slita mig trots att jag var försenad till danslektionen som redan hade börjat, jag var bara tvungen att läsa liiite till. Just det, jag har ju inte läst IQ84-triologin än. Det ska bli mitt sommarprojekt att låna hem och sluka dem när jag är i Sverige. Så trevligt. Jag älskar bibliotek!! Min favoritplats efter skogen tror jag. Stadsbiblioteket i min hemstad besöker jag varje gång jag är och hälsar på. Bibliotekarie har definitivt varit på min lista över tänkbara jobb, det är ju underbart att vistas bland alla dessa böcker.
      Glad första maj till dig med!!

  2. Felicia skriver:

    Vilket inlägg alltså! Har inte följt din blogg så noga förrän du pratade om vipassana, men anar jag ett wow! vad du har utvecklats? Tack för att du satt ord på detta om medveten närvaro.

    • Åh, tack! Ja, det var som om en hel hög med polletter trillade ner under och efter vipassanakursen. Som om frågor jag inte ens visste att jag hade har fått svar, och jag har en mycket tydligare bild av vad jag vill med mitt liv och hur jag vill leva i varje stund.
      Medveten närvaro is the shit!🙂
      Tack för din kommentar, och kul att hitta din intressanta blogg!

  3. Jenny Z skriver:

    Åh, Precis vad jag behövde läsa nu! Tack för att du skriver om allt detta som är superintressant, fortsätt gärna med det!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s