Gör inte ditt bästa!

Japp, ni såg rätt. Att hela tiden försöka göra sitt bästa är nämligen den snabbaste vägen till utmattning och handlingsförlamning.

Jag vill särskilt poängtera detta med tanke på det jag skrivit om disciplin. Att vara disciplinerad och samtidigt hela tiden försöka göra sitt bästa är en motsägelse, och leder förr eller senare till att man tappar motivationen (och därmed disciplinen). För att inte tala om att blanda ihop begreppen ”disciplin” och ”att göra sitt bästa”, det är inte på något sätt samma sak.

Hur många gånger har vi inte hört ”Bara gör ditt bästa.” ? Men vad menas egentligen med det? Om jag verkligen, verkligen vill göra mitt bästa, var går då gränsen när jag kan säga: ”Nu är det färdigt. Detta är mitt bästa.” Skulle jag inte kunna göra lite, lite till? Liiite bättre? Tänk om jag skulle försöka skriva det absolut bästa inlägget jag kan varje gång jag uppdaterar bloggen. Det skulle inte bli särskilt många nya inlägg här, det kan jag lova.

Perfektionism paralyserar.
När man försöker vara perfekt, eller göra något perfekt, kan man inte se verkligen som den är. Man är inte öppen för att utvärdera om sättet man gör något på fungerar, eftersom det enda man kan tänka är att det måste fungera. Alltså kan man inte begå misstag. Det finns liksom inte plats för det. Och då blir man fixerad och tenderar att göra saker på samma sätt om och om igen, eftersom man inte vågar prova nya sätt. Som vår käre Einstein uttryckte det:

https://i2.wp.com/imnotjustagirl.com/wp-content/uploads/2013/03/einstein.jpg

Ett exempel från mitt liv: Innan jag varit på vipassanakurs mediterade jag lite hemma på egen hand. Jag studerar ju som ni kanske vet Alexanderteknik, som är en kroppsmedvetenhetsteknik. Jag visste att det är bra att sitta med rak rygg och nacke när man mediterar. Bra, då kan jag använda mig av Alexandertekniken. Men hur vet jag egentligen att ryggen och nacken är raka? Bäst jag kollar av lite då och då att jag verkligen sitter rakt, tänkte jag. Kanske måste jag hålla koll hela tiden så att jag inte sjunker ihop. Och plötsligt fann jag att jag inte alls ägnade mig åt meditation längre, utan åt att försöka sitta så rakt som möjligt i 15 minuter. Det var ju inte det som var min avsikt, jag ville ju meditera! Då sa jag till mig själv: ok, stopp! Nu fokuserar jag på meditationen istället. Och vad hände? Jo, efter ett tag märkte jag att jag hade sjunkit ihop en aning. Intressant. Jag kunde förstå vilka delar av min överkropp som hade kollapsat. Jag rätade på ryggen och återgick till meditationen.

Efteråt insåg jag att jag dels hade lyckats hålla fokuset på meditationen, och också lärt mig något viktigt om hur min kropp reagerar när jag sitter på golvet med korslagda ben i 15 min. När jag hela tiden försökte sitta rakt och perfekt, blev perfektionismen som en dimma som hindrade mig från att se verkligheten. Jag kunde inte se vad som hände i min kropp, eftersom jag var fokuserad på hur jag tyckte att den borde vara, i stället för hur den är. När jag lyfte bort perfektionismen skingrades dimman och jag kunde se verkligheten – och viktigast av allt – göra något konstruktivt. Det är det som kallas att möta sina rädslor, möta sig själv. När man försöker vara perfekt kan man inte möta sig själv eftersom man inte tillåter sig att se sig själv som man är.När man accepterar att man inte är perfekt, kan man förstå att man faktiskt är perfekt precis som man är.

Det finns en alldeles underbar bok som heter ”Your erroneous zones”, eller ” Älska dig själv eller Inte sämre än man gör sig” på svenska, skriven av Wayne W. Dyer. (Läs den!!!) Han skriver:

”What’s wrong with taking a mediocre bicycle ride, or going for an average walk in the park? Why not have some activities in your life wich you just do, rather than to do the best of your ability? The do-your-best neurosis can keep you from trying new activities and enjoying old ones.”

(…)

”You can paralyze yourself with perfectionistic do-your-best nonsense. Perhaps you can give yourself some significant areas in your life in which you truly want to do your best. But in the vast majority of activities, having to do your best, or even to do well, is an obstacle to doing. Don’t let perfectionism keep you on the sidelines avoiding potentially pleasurable activities. Try changing ”Do your best” to simply ”Do”.

Japp, där har vi det igen: Be a doer helt enkelt!


8 kommentarer on “Gör inte ditt bästa!”

  1. Palle skriver:

    Man ska inte sluta göra sitt bästa men se att det ingår fler aspekter (såsom vila & återhämtning) i det.
    Pedagogiskt att säga ”sluta gör ditt bästa”🙂
    Men att sluta vara perfektionist och göra saker tillräckligt bra är ett gott mantra

    • Då tänker vi olika🙂
      Min poäng är att skifta fokus från att ”göra mitt bästa” till att helt enkelt bara ”göra”.
      Termen ”tillräckligt bra” fokuserar också på bra/dåligt – tänkande, vilket jag anser hämmar kreativitet och utveckling. Jag tror att receptet på att sluta vara perfektionist är att helt enkelt göra det man vill göra utan att värdera om man gör det bra eller dåligt. Efteråt kan man se hur resultatet blev, och då kan man göra nödvändiga justeringar för att mer specifikt få ut det man vill av aktiviteten.

      • Nilla's Kitchen skriver:

        Hej!
        Jag ”snubblade” in på din blogg nyss ochh blev jätteglad!😀 Känns som en syster redan …;)
        Jag håller med dig till fullo här…mera göra för att det är kul än att det ska vara perfekt. Å när har vi nåt det perfekta..?:)

      • Hej!
        Vilken trevlig snubbling🙂
        Precis, det räcker med att göra saker och ting för njutnings skull.
        Och jag tror att å ena sidan kan man ju inte säga när något är perfekt… och å andra sidan är det helt perfekt och precis som det ska, att det är just så.

      • jencarl skriver:

        NIllas Kitchen är min kollega. VI delar wordpress sida. Jeanette Carleson- jencarl- var mitt namn ..:) Kram!

  2. r skriver:

    älskar allt du skriver här! Det är så spännande och du verkar så klok och nyfiken på livet.. inspirerande!

    • Åh! Tack! Jag tycker också att det är spännande. Spännande att se hur bloggen utvecklar sig, ibland känns det som att den lever sitt eget liv och jag bara hänger med🙂
      Är så glad att jag kan inspirera!!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s