Minnen

Nu när jag själv är mamma har jag såklart tänkt en del på min egen barndom och sånt jag minns som jag vill ge vidare till nästa generation. Jag har insett att de finaste minnena jag har ofta är förknippade med väldigt vardagliga saker som att hjälpa till i hushållet. Jag kommer ihåg att det var jättekul hjälpa till att städa toan, (=plaska i vatten på golvet) dra handgräsklipparen runt radhuslängan till vår baksida, och att hjälpa pappa att tvätta bilen (mer vattenplask, dessutom med både lödder och vattenslang inblandat).

Jag tyckte det var kul när det var storstädning och vi diskade alla prydnadssakerna och torkade golvlister.

Och så fick jag hjälpa mamma att baka. Jag fick i uppgift att smula jästen i bunken, och jag kommer ihåg att jag kände mig så viktigt och speciell, för jag fick ett uppdrag som bara jag gjorde, alldeles själv utan hjälp. När vi väntade på att degen jäste satt vi i soffan och mamma läste högt för mig. Höjden av mys.

Läste gjorde också pappa, med mig och min storebror på var sin sida av honom i dubbelsängen. Vi fick klia honom på armarna, och när vi inte orkade längre började han läsa med slow-motion-röst. Fniss fniss. När han läste Sune- och Bertböckerna skrattade brorsan så han rullade ner på golvet.

Kanske inga storslagna händelser, men det på riktigt storslagna kanske finns där i de små vardagsögonblicken ändå. I gemenskapen, tryggheten och de enkla handlingarna.

index


3 kommentarer on “Minnen”

  1. Therapy Kitchen skriver:

    hahaha jag kommer själv ihåg när vi skulle läsa enskilt i skolan och jag hade med mig en Bert bok. Jag kunde inte sluta skratta så jag var tvungen att byta bok för att inte störa resten av klassen..🙂 Förresten, du skriver så fint. Jag har följt dig i flera år och du tar upp saker som jag också är inspirerad av just då, just nu. Fantastiskt. Fortsätt skriva! tack för allt!

    • Haha, kan se det framför mig! Fantastiskt att få ta del av så bra litteratur för unga när man tänker efter.
      Mamma har sparat alla bert- och suneböcker, jag ser fram emot när min dotter är stor nog så att jag kan läsa dem för henne. Fast hon kommer nog tycka att de är mossigare än mossigast. Tack för dina fina ord, det betyder jättemycket för mig!
      Önskar dig en fin sommar🙂


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s